Vi ställde ut på TUR-mässan i lördags. Det var riktigt roligt med hysteriskt mycket folk. Gamla och unga, friska och sjuka, glada och sura, ja alla sorters människor fanns representerade. Vi ställde ut tillsammans med Stenungsbaden och Sjögården med vår gemensamma satsning, Superspa!

Och en sak kan jag konstatera. Allt kan hända på TUR!

Bild nr 2 ser ut som en död människa i vår monter.

Bild nr 3 är ett bröllopspar (med tärna som stod i vägen på bilden) som var på väg att gifta sig i montern bredvid.
(-Ja, älskling ska vi gifta oss på Aruba eller på TUR? Det får bli TUR.)

I min estetiska värld (och för att få ett sammanhang med inläggets överskrift), symboliserar den till synes döda människan på bild 2, självklart död.

Bröllopsparet symboliserar nytt liv. (Ja, jag är inte gift så jag vet inte, men jag kan ana vad de gjorde sen)

TUR-mässan =10 poäng!

Fotnot. Den döda kvinnan på bilden väckte vi efter en stund och hon vart så lycklig efter en uppiggande ansiktsmask. Bröllopsparet vet jag inte vad som hände med. Men de lever säkert lyckliga ännu.

//Micke

När vi ställde ut på Konfexmässan förra året höll det på att gå illa pga min mätning av skyltarna. Läs här.

Men dessa utställare på TUR-mässan idag måste ju gräma sig nåt förskräckligt. En sån felstavning!

(Ja, jag vet! Jag är skitrolig!)

//Micke 

Min dator e fortfarande på lagning... :(

Men på ett sätt är det bra. Man får gjort mycket annat på jobbet som man inte "haft tid" med annars. Idag hade jag t.ex. tid över till två väldigt trevliga möten. Och imorgon måste jag åka ner till TUR-mässan i Göteborg för att mingla. Det är jobbigt. Träffa massor av trevliga människor i branschen.

Och så ska vi reka lite inför lördag. Bokenäs ställer ut på mässan tillsammans med Sjögården och Stenungsbaden Yacht Club. I montern kommer vi erbjuda lite olika spabehandlingar och vi visar upp vårt supererbjudande Superspa!

Du är sååå välkommen på lördag!

//Micke

Jag har råkat ut för en mindre datakrasch på min laptop men jag är snart tillbaka igen. Jag överlever nog. Jag har ju min Iphone.

Häromkvällen stod jag ute på altanen och bara insöp landsluft. (Det gör man på landet).

Helt plötsligt uppstod ett blått ljus under/på snön, ca fem meter ifrån mig. Ljuset hade en omkrets av ca en halvmeter. Jag stod helt paralyserad och bara tittade på ljuset som kom från ingenstans. Jag blundade och tittade igen. Det var borta. Sen kom det tillbaka. Jag blinkade flera gånger, sådär uppenbart de gör i en dålig film om man ser något man inte tror finns i verkligheten. Det blåa ljuset bara fanns där. Och så försvann det. Jag blev skitskraj och tänkte nog, att nu har ufosarna kommit och de har valt min trädgård för sin ankomst. Jag kollade runt ifall någon av grannarna uppmärksammat det blåa ljuset. Men jag var ensam med min iakttagelse.

Jag berättade inte för någon om min starka upplevelse då jag själv blir helt matt på människor som ska prata om sina övernaturliga upplevelser. Jag skulle istället överbevisa alla skeptiker med bildbevis en vacker dag.

Bildbeviset tog jag idag och ni ser det ovan. Idag hade snön smält undan lite och en översnöad solcellslampa visade sig. Fan också.

//Micke

Sist gång var typ 1985. Då fick jag en allergisk reaktion av något och var väldigt sjuk. Då blev jag rädd och har sen dess sett till att jag inte blir sjuk. Det känns bäst så.

Men nu har det hänt. Jag har brutit armen! Fast det är inte säkert. Det är min egen diagnos. Av princip besöker jag inte läkare och därför är min diagnos inte helt säker. Men jag tror. Det gör skitont och jag måste hålla armen i en konstig vinkel för att det inte ska göra lika ont.

Detta hände för några veckor sen också, och då fick jag en lätt nackmassage och frakturen läkte. Denna gång är det värre. Jag får testa en helkroppsmassage imorgon. Funkar inte det får det nog bli en Alvedon på eftermiddagen.

//Micke

Imorgon åker jag till underbara Hjortviken Konferens för ännu en ringblitz med Svenska Möten. Där kommer vi sitta några personer från olika anläggningar och boka in besök och till ett event i april. Eftersom jag själv suger på telefonbokning brukar jag se till att hamna i grupper på ringblitzen där andra sköter själva inbokningen, så kommer jag och glänser sen vid besöken. Så jobbar jag. Vanligtvis.

Men imorgon ska vi tydligen jobba individuellt. Jag vet inte om de andra har genomskådat min strategi och därför ändrat allt, men upplägget imorgon ska alltså vara "boka själv, besök själv".

Öh nä.

Det tror de andra ja! Jag har fattat grejen, att jobbar jag inte med duktiga telefonförsäljare kommer jag inte heller få några inbokade kundbesök. Och eftersom jag inte vill ha möten med mig själv, har jag redan ordnat så att jag sitter med minst en duktig telefonförsäljare imorgon. Jag har satsat på goa Sara från Bjertorp Slott. Vi två kommer sedan besöka företagen i par. Där jag kommer glänsa. Så funkar jag. Hur funkar du?

//Micke

Vi har ju några riktigt sköna varma källor utomhus i spaavdelningen.

När det är vinter, som nu, är de ju som bäst! Kallt i luften och 38-gradigt bubbligt vatten. Mmm.
Vi har dock sett några negativa sidor med dessa källor. Män med mindre hår på huvudet får efter ett tag, efter ett huvuddopp, lite.. ja vad ska man kalla det, ishinna på huvudet när de sitter i minusgrader ovanför vattenytan. En sk. Brainfreeze.

Men nu finns det bot mot detta fenomen. De läckra HAV SPA MÖTEN-mössorna har äntligen kommit och finns till försäljning i receptionen. Riktigt snygga är dem! Funkar även utan bad. Och inte bara på skalliga män. De är snygga på snygga tjejer med!

//Micke

I hotell/restaurang/konferensbranschen handlar nästan allt uteslutande om service. Att ge service i alla dess former (nåja, seriösa aktörer har väl en moralisk gräns) så att gästen blir nöjd.

Idag t.ex. hjälpte vår VD Lars Eric till och skottade bort lite is på jobbet. Väl inne i kontorets värme igen berättar han nånting som han hållit tyst om. Fram tills idag. Jag tror han skämts.
Det var en dag för några veckor sen. Lars Eric hade med sig längdskidor i bilen och var sugen på att ta en tur på eftermiddagen. Efter rekommendation åkte han upp till Bjursjönsstugan och dess skidspår, en bit utanför Uddevalla.

När han kommer fram ser han några gubbar som håller på att skotta taket till stugan. Eller ja, stugan är egentligen ett väldigt stort och högt hus. Men högt där uppe stod dem och arbetade. När han går ur bilen och börjar ta på sig skidorna ropar en av gubbarna:
- Du får först komma upp och hjälpa till innan du åker skidor!
Lars Eric trodde först inte att de menade honom så han fortsatte med skidorna.

Gubben ropar en gång till:
- Kom upp nu och hjälp till!

Lars Eric låtsas som han inte hör, men efter tredje ropet frågar han lite irriterat hur han ska komma upp då.

Så, in genom dörren, tre våningar upp och ut genom ett fönster. En liten stund senare ser han sig själv ståendes på taket med säkerhetssele på och skyffel i handen, och skottar snö för fullt. Gubben som först varit lite sur och grinig för att han inte kom upp med en gång när han ropade, mjuknade upp efter en 20 minuter och började småsnacka. Frågar vad han jobbar med m.m. Efter en liten stund in i samtalet frågar han:

- Du är väl medlem i USK (Uddevalla Skid Klubb)?
- Öh, nä.
- Va fan gör du här på taket då?!

När gubben inser sitt misstag ber han om ursäkt att han tvingat upp honom på taket. Men Lars Eric slutförde sitt tilldelade arbete och hade väldigt trevligt under tiden. Som tack för hjälpen (och kanske lite för att dämpa det dåliga samvetet) ordnade gubben så att Lars Eric nu kan komma när han vill och fika gratis i Bjursjönsstugan. Med hela familjen!

Har man servicekänsla ut i fingerspetsarna kan man bli VD för en konferensanläggning. Eller snöskottare.

//Micke

Som nybliven husägare finns det mycket att förundras över.

Idag hade jag några kompisar på besök. En av dem, också nybliven husägare, besökte toaletten och kom ut med ett flin.

- Fan vad jag beundrar din varmvattenberedare! Snygg!

Öh... Tack?

//Micke

Filmen Smala Sussie!

Jag fullkomligt älskar den! Kan se den hur många gånger som helst!

Smala Sussie! I början, när de sitter på bion och slutet inte visas pga av att de inte skickat det från USA. Biografvaktmästaren kommer upp på scenen och berättar slutet och alla tycker det är ok ändå.

.

Eller när Sussie bror spyr i mjölkkannan på pizzerian.

Eller när moviekillen snackar engelska och väntar på sitt filmgenombrott.

Eller när killen råkar spika fast sig själv i golvet genom kinden med spikpistolen.

Eller när Kjell Bergkvist plockar på sig massa godis till barnen hos videobutiken för att han "har nånting" på videbutiksinnehavaren.

Eller när Hajk-människan Bengt kommer hem och ska äta lunch och den inte är färdig.

Eller när Hajk-människan Bengt syr in räkor i sin frus kläder, så hon luktar illa.

Eller när Sussie trånar efter apan Banarne, i Trazan och Banarne. Som hon haft sex med, på motorhuven på sin Volvo. Och har hans idolkort uppsatt på väggen hemma. (Banarne har för övrigt uppträtt på Bokenäs ett antal gånger!!) Det ni!

Eller när Hajk-människan Bengts fru hittar en massa pengar hos en vårdtagare och köper en dyr päls och är jättenöjd med det. Och låtsas att hon delar lika med Sussie trots att hon tar nästan allt själv! Perfekt!

Skulle ni se filmen med mig, hade jag vart den jobbige släktingen som på julaftons Kalle Anka-timme säger alla repliker innan de sägs och verkar jättenöjd över det. Därför ser jag den alltid själv. För att inte bli hatad.

Smala Sussie är min favoritfilm och den visas ikväll på 1:an!! GLAD!

//Micke

Våren är här!

En flugjävel!

Morgonen började så bra. Gick upp tidigt och var laddad för en rolig dag på jobbet! Nyduschad och fräsch går jag ut till bilen. Startar den och låter den värma sig medans jag skrapar rutorna. Sätter mig och kör iväg. En centimeter typ. Sen slirade däcken i snön bara. Kom varken fram eller bak.

Hämtar snöskyffel och börjar ta undan snön runt däcken. Försöker köra igen. Håller på så ca fem gånger och inget hjälper. Bilen står still.

Behöver grus! Finns inget grus.

Börjar fundera vad man kan ta istället. Utomhus finns inget som jag hittar, som syns över snön i alla fall. Går in i huset och tittar mig omkring. En matta att lägga under? Näää... Har bara snygga nyinköpta mattor som jag inte vill använda. Öppnar köksskåpen. Det största paketet jag hittar är havregryn! Kanske fungerar? Nä skulle inte tro det.. Men salt är ju bra! Dessvärre har jag inget saltpaket, bara en liten saltströare. Vad ska grannarna säga om jag kommer ut med havregryn och saltkar? Idioten ska nog göra gröt på morgonen utomhus?!?!?

Alla mina grannar, som är i arbetsför ålder, har jag sett åka förbi med sina bilar till sina respektive jobb. Glatt vinkandes förstås. Agda 92 år och Sten-Gunnar 125 år är nog hemma, men vad kan de göra för att hjälpa mig? Koka gröten?

Så irriterande! Och så stadsdum jag känner mig!

Än en gång fick pappa komma till undsättning och han lyckades dra loss mig. Kommer till jobbet tre timmar senare, inte så fräsch eller nyduschad. Nä svettig och grinig. Och det var jag resten av dagen med.

Och det är så man så lätt kan förstöra en hel dag.

Men imorgon är en ny dag!

//Micke