Och första dagen på Konferensvärlden.se. Kolla in.

De har samlat några bloggare inom mötesbranschen på deras sida. Jag är med! Det är häftigt. Och egohöjande. För det behöver jag ju verkligen.

Om man trycker på uppdateraknappen på deras första sida kommer min blogg upp överst ungefär var nionde gång! När de frågade om jag ville vara med på deras sida sa jag självklart ja. De frågade då om jag alltid ville hamna på första sidan, men jag sa:
-Nej, som den givmilde och fantastiska kille jag är tycker jag nog vi borde dela på den platsen mellan alla bloggare. Och så blev det.

Nej, de frågade faktiskt inte det. Hade de frågat hade jag inte svarat så heller. För det är roligt att se sig på första sidan. Jämt!

Kolla in de andra bloggarna. Har redan två favoriter. Nu blir det playan. Hasta la vistas babies.

//Micke

Jag åker inte kommunala transportmedel.

Jag vet inte riktigt varför jag har sån fobi men jag gillar det bara inte helt enkelt. I vissa lägen går det inte att undvika dock, men jag kan räkna de gångerna jag behövt göra det på en hand under de sista tio åren. Igår var en av dem.

Vi skulle på en strandfest några mil bort från där vi bor nu. Kul. Tills jag fick reda på att vi just skulle ta buss istället för taxi. Men jag fick svälja stoltheten för orimligheten att betala 100 Euro istället för 5 Euro.
Bussen blev helt knökfull. Det var tydligen någon sorts karneval i den staden vi skulle till och ALLA skulle dit.

Klämd mellan 70 andra personer blev bussen invinkad till vägkanten av polisen när vi var nästan ända framme. Dörrarna går upp. En polis kommer in och spanar runt. Till slut faller blicken på mig. Länge. Jag som redan var lite spänd över att bara åka kommunalt, kände mig nu helt överväldigad av allt som hände. Polisen ber mig gå ur bussen och visa leg. De frågar om jag tar droger. Om jag har några på mig. Nej. Varför just jag? Det starkaste jag har tagit någon gång är Gin & Tonic. Jag kunde peka ut minst tio andra på bussen som inte verkade helt obekanta med droger men det hade nog inte vart så uppskattat av de andra passagerarna. Nej istället fick jag stå bredvid den fullastade bussen och känna mig som Pete Doherty efter Hultsfredsspelningen. Efter några minuter fick bussen åka igen. Jag fick åka med.

Så tack Guardia Civil. Ni har ännu en gång lyckats övertyga mig om att kommunala färdmedel inte är något för mig.

//Micke

Men jodå.. spindlar finns det här. Mitt i charterparadiset. Fattar ni? Helt otroligt. Nästan som i ett u-land. De är stora som handflator. Jag överdriver inte. Helt ärligt. Och de hoppar! Högt! Som t.ex. när man sitter och läser Aftonbladet på datorn och dricker kaffe i lugn och ro. Då kan de hoppa upp på tangentbordet. Och om man t.ex. har kommit ur duschen kan det sitta en jävel på handfatet och vänta på en. De passar nämligen på när man är naken och som mest sårbar.

Det är ju för tur att jag inte har ont av dem då. Vet bara inte hur jag ska förklara allt sprucket glas och porslin på golvet och varför jag helt plötsligt stod naken i trädgården nyss...

//Micke

Fördelen med att sitta och jobba här i charterparadiset är att man blir brun samtidigt. Sist gång jag kom hem till Sverige härifrån var inte min bränna så snygg dock. Jag hade suttit med t-shirt ganska mycket och var helt blek på mage och rygg. Men väldigt brun på armar och ansikte.

Denna gång har jag tänkt få mig en snyggare, jämnare bränna. Detta innefattar även en del ansträngande extraarbete.

Trots staket och uppvuxen häck runt omkring trädgården finns det hål att se igenom för de förbipasserande. Detta innebär (trots min fantastiskt välbyggda kropp)att jag måste spänna och dra in magen ifall någon tittar in. Jag kan ju inte sitta här och bara helt svälla ut. Det finns ju trots allt en hel del svenskar här omkring och jag hamnar säkert på samma plan hem som dem. Och då ser jag hur de viskar till varann:
-Hoppas vi inte hamnar bredvid honom. Det var ju han som satt med magen och tog plats.

Därför måste man spänna sig så fort man hör någon komma. Det är jobbigt ska jag säga. När man vanligtvis har en rätt så, vad ska jag säga... avslappnad mage. Och avslappnad attityd till sin kropp och vad andra tycker om den. ;-)

//Micke

Frågan fick jag av en kille igår när jag var på väg hem från stranden här på Gran Canaria.

-Det är gratis! Och det ingår dricka under dagen.

 
Schysst! Tänkte jag. (trots att jag precis har tagit semester från lyxhotellet) :-)

-Det kommer en buss och hämtar er så ni behöver inte tänka på nåt. Har du förresten fast jobb i Sverige?

Ja, jo...

 
-Här har ni två lotter att skrapa. Har ni tur vinner ni lite extra grejer. Jag tror ni vinner. Skrapa nu!

Vi vann! Jippi!

-Bra! Injektionssprutan ni får i halsen när ni kommer till hotellet behöver ni inte bry er om. Inte heller kontraktet ni måste skriva under, det är inte bindande. Alla människor som samlas kring er under dagen är bara trevliga värdar som vill att ni ska ha det så bra som möjligt. De är inga hjärntvättare om ni tror det. Och detta är ingen vanlig timeshare försäljning. NEJ! Här är det andra, helt schyssta, grejer på gång.

Öh, ok. Sista delen kanske inte killen sa. Men jag tror att det är vad som hade väntat oss om vi tackat ja till inbjudan. Jag var inte jätteintresserad men som väluppfostrad svensk jag är, tackade jag snällt och sa att jag återkommer. "För det lät ju verkligen jätteintressant. "

Fan, nu kan jag inte gå den vägen ifrån stranden mer.

//Micke

Helt utmattad av allt skrivbordsraceande de senaste dagarna, tog jag/fick jag/blev beordrad semester. Nu sitter jag med min kvällsdrink i stekhet värme och njuter. Vid ett bord som inte går att höja och sänka. Ingen att tävla med. Kanske bäst det, men jag saknar det ändå lite. Eller inte. Detta funkar också.

//Micke

För att ge plats åt HAV SPA MÖTEN flyttades vårt sophus 40 meter åt sidan. Nymålat och med ny bättre placering kommer soporna att få det bra där. Ni ser det va?

Gästerna kommer att få det bra också. Aqua blue, ett av våra nya mötesrum är riktigt häftigt med den helt osannolika havsutsikten och de coola möblerna. Jag håller er lite på halster men ni ska få se bilder på alla våra sju nya mötesrum snart. Rummen är helt unika i Sverige. Eller ja, det är ju självklart att de är eftersom de inte finns någon annanstans, men även unika i det avseendet att ingen annan har gjort liknande mötesrum någonstans i Sverige (sorry Tammsvik :-) ).

Och jag får det bra. På ett kontor som jag aldrig vill lämna. Vi har suttit där i två dagar nu och vi stormtrivs! Det är så fint. Så nytt. Det luktar gott, det luktar nytt. Vi har alla skrivbord som man kan höja och sänka med en liten knapp. Man kan göra det hela tiden om man vill. Man kan även ha skrivbordsrace med den som sitter mittemot (starta från botten och se vem som är snabbast på knappen och kommer upp till högsta läget först). Det har snabbt blivit ett uppskattat inslag i arbetsdagen. Ibland jobbar vi också.

//Micke

Snart står häftiga HAV SPA MÖTEN klart att tas i bruk och jag har redan sett ut min plats. Vi ska ju få ett nytt kontor där! I det nya läckra kontoret skall vi jobba med konceptet "Cleanliness" som innebär att när dagen är slut skall skrivbordet vara helt tomt. Vi har var sitt skåp bredvid borden, där vi stoppar undan alla grejer och när nästa dag börjar tar man fram det igen och fortsätter. Detta ska skapa ett lugn (och se bra ut) i ens arbetsmiljö. Matchande möbler och bara något enstaka papper på skrivbordet blir lagom för att hinna njuta av utsikt och alla faciliteter tänker jag.

Jag vill sträcka det lite längre och aldrig ta fram något när dagen börjar. Kontoret är för snyggt för att inte på heltid sittas och bara beundras. Precis som hela övriga byggnaden! Ni fattar inte hur fint det blir! (Snart ska ni få se bilder.) Ibland funderar jag på att vägra att hyra ut lokalerna i HAV SPA MÖTEN för att få ha det för mig själv men då blir det väl ett himla liv.

Tyvärr kan jag konstatera att det redan är många kunder som hunnit boka in sig i "mitt" hus, för sitt välbefinnande. Kanske kan jag spöka för dem så att de lämnar det i fred för mitt välbefinnande. Tyvärr är det inget som ingår i chefens uppfattning om vår affärsidé så det blir nog bara att lida medan man sitter på bästa kontorsplatsen och ser hur gästerna stortrivs. Då kanske man önskade att man suttit i något mörkt hörn utan utsikt.

Kanske kan man smyga ner i baren med jämna mellanrum och bara känna på den fina bardisken, kolla in de häftiga väggarna och låtsas att man bara kontrollerar så att allt fungerar. Titta in i panoramabastun för att se efter att värmen är rätt, fast det bara är den fantastiska utsikten man vill åt. Hoppa i poolen för att "kontrollera" något viktigt, typ klorhalten eller nåt.

Ja, det går nog att hitta på en massa förevändningar för att röra sig runt i huset utan att väcka misstankar om att man inte arbetar utan bara njuter av det som är till för gästerna. Jag ser inga problem med det. Men det kanske är bäst ändå att jag tar lite semester nu i några veckor innan arbetsmoralen helt försvinner. Jag bokar resan imorgon.

//Micke

Jag fick välja mellan att köpa den nya iphone 3G S eller behålla min nya bil. I ett mail fick jag reda på att om jag köpte den nya iphone och överglänste bossen, skulle jag få byta bort min två veckor gamla bil mot en av våra trampbåtar som ligger i hamnen. Hmm. Han verkar ju så snäll och sympatisk på ytan men jag tror nog han skulle kunna göra det om han vill.

Jag köpte inte den nya iphonen...

//Micke