Idag åkte jag och Lena upp till Volvo Aero och delade ut choklad från Bokenäs till alla lunchgäster. Vi hade jätteroligt och vårt besök verkade uppskattat. Kul! Men det roligaste hände efteråt.

Som besökare på Volvo måste man lämna ifrån sig mobiltelefoner som har kamera innan man går in på området. Det fick både jag och Lena göra. Plus alla de japanska besökare som kom med buss strax efteråt. De var nog inbjudna för att titta på fabriken. Men de fick se mer än de kunde drömma om.

Två älgar hade hoppat över flera grindar och staket och tagit sig in på Volvos inhägnade område. De irrade omkring och kunde inte ta sig ut. :-( Det var riktigt synd om dem. Men dem det var mest synd om var alla japaner. Som fick se två älgar på så nära håll. Utan kameror. De grät nästan.

//Micke

För att värna om miljön skall man släcka ljuset under en timme nu mellan 20.30-21.30.

Om jag kör miljöbil. Källsorterar sopor. Är hemma ytterst sällan och förbrukar då knappt någon energi. Jag jobbar på ett hotell som har en helt unik miljöanläggning. Troligtvis bäst i hela Europa. Är det då ok om jag tänder ljuset igen efter en kvart då? Jag är uttråkad.

//Micke

Jag kollar på Nyhetsmorgon och intervjun med Mattias Flink. Han vill släppas fri och få ett tidsbestämt straff.

Hans framtidsplaner är att ha någonstans att bo. Litet och blygsamt, gärna nära naturen. Han vill även ha ett arbete, gärna med praktiska inslag.

Nuvarande status:
Han har någonstans att bo. Litet och blygsamt. Check.

Kanske inte så nära naturen men en trekant/trädgård att gå ut i som han delar med sina grannar. Check.

Han har ett arbete med praktiska inslag. Paketera skosnören. Check.

Jag fattar inte problemet.

//Micke

Jag är dum också. Och har Tourettes.

Efter att ha fått den andra tråkiga beställningsblanketten igår ringde jag upp bilfirman för att höra om det inte gick att göra något så jag kunde få pimpa bilen som jag ville. Som tur var, fick jag prata med en tjej som förstod mitt stora problem och tog det på allvar.

Hon var helt med mig om att det är viktigt med kärlek och fred på jorden och så. Men att det också är väldigt viktigt med snygga bilar. Hon skulle se vad hon kunde göra och jag skulle ringa upp henne idag på eftermiddagen för att få ett besked.

I morse satt jag och funderade på hur jag skulle muta henne om det inte gick som jag ville. Utomlandsresa. En ny stor TV kanske? Pengar? Vad som. Tankarna for runt och jag skulle göra vad som krävdes.

Hon ringde mig i förmiddags:
-Hej, det ordnade sig med bilen. Du får den du ville ha.

Jag, lite för snabbt:
-Du får en spaweekend!

Vad f-n sa jag så för? I efterhand! Jag mutade henne fast det inte hade behövts! Jag är dum. Men glad! Och glad, det är tjejen från bilfirman med. Trots att vi fick deala lite efter mitt utspel. Hon kunde tyvärr inte ordna så att jag fick en 24 karats guldpläterad ratt i bilen. Då fick hon bara rabatt på sin spaweekend. Men vi är båda nöjda! Gott så.

//Micke

Det var la själva...

Varför gör ni så här mot mig? Idag kom det en ny blankett jag skulle fylla i för att beställa en ny bil. Blanketten jag fick igår hade det tydligen blivit något fel med, och den fick jag inte använda. Den jag fick idag hade inte på långa vägar lika många kryss för extrautrustning man kunde kryssa i. Det är ju extrautrustningen som gör hela bilen. Precis som smink eller kläder kan göra en ful människa snygg. Bilen behöver piffas upp!

Jag behöver en pimpad bil! Som kompenserar mitt vänliga, snälla, underbara, goa, fantastiska och framför allt ödmjuka sätt. En bil som kompletterar mitt sanna jag. Annars blir jag ju bara... jag. Moder Teresa mådde bra av att hjälpa andra. Jag mår bra om jag har en snygg bil. Båda vill/ville vi må bra. Varför hade hon så många anhängare och inte jag? Jag är också snäll. Och med en snygg bil kan jag också hjälpa människor. Jag ska åka runt och kränga konferenser och Minisemester med spa ju! Folk behöver glädje i sitt liv. Jag är gärna den som sprider det. Men hur ska jag kunna göra det i en standardbil?

//Micke

I måndags var jag i Stockholm på en säljnätverksträff med Svenska Möten. De hade ordnat en föreläsning av Örjan Strindlundh som bland annat handlade om hur viktigt det är med positiv energi. En väldigt bra föreläsning som fick alla som var där en vilja att förändra världen!

Helt galet laddad kom jag tillbaka till jobbet igår och sen dess har det hänt grejer minsann. Telefonerna glöder av alla inkomna samtal där det bokas hej vilt. Inboxen i mailen är full av alla bokningar som kommer in. Ja, det kanske inte bara beror på min nyvunna energi, kanske snarare andra säljåtgärder, men i min ödmjuka värld beror det på min nyvunna energi.

Som en extra energikick fick jag idag det efterlängtade kuvertet i brevlådan. Nej, inte "Dags att deklarera".
Det var beställningsformuläret för min nya bil! Det ger energi kan jag lova! Det är få saker som gör mig så glad som när man får fylla i formuläret av vilken bil man vill ha.

Man väljer bilmodell. Motoralternativ. Extrautrustning. Extrautrustning. Extrautrustning. Extra extrautrustning. Att välja bil och drömma sig bort om hur vackert par jag och bilen kommer bli, det är kärlek det. En riktigt pirrande känsla.
Om man är fåfäng, är det ok att extrautrusta bilen med 1/3 av bilens pris då? Om man är ödmjuk innerst inne?

//Micke

Dagens tips för rengöring av ditt tangentbord.

Byt dammsugarpåse innan du påbörjar rengöringen. Det underlättar SÅ arbetet.

Varsågod.

//Micke

I torsdags var jag hos tandläkaren för att dra ut en visdomstand. Det var en speciell upplevelse. Inte helt behaglig.

På måndag ska jag vara i Stockholm och helst se någorlunda representativ ut. Idag lördag ser jag ut så här. Vad ska jag ha på mig på måndag för att se representativ ut? Svart kostym? Burka?

//Micke

Tillbringat en mycket trevlig eftermiddag på TUR-mässan men Lotta på Löfbergs Lila. Vi avslutade dagen på Heaven 23. Med en drink. Eller ok då. Två. Eller ok då. Tre blev det nog. Inte fyra väl? Vi hade mycket trevligt i alla fall, högt ovanför Göteborg.

Eftersom vi båda uppnått en aktningsvärd ålder var det tvunget att vi var hemma klockan 20.00 då "Så ska det låta" började. Lotta ville ju verkligen vara hemma till dess och jag... ja, ja ok då. Lill Lindfors skulle ju vara med. Så ok då. Vi gick i god tid för att jag skulle kunna njuta av fredagskvällen framför TV:n.

Tv:n var trevligt sällskap och det var trevligt med "Så ska det låta". Trevligt. Som alla mina fredagskvällar. Trevliga. Jag och TV:n. Mmm. Älskar trevliga fredagskvällar! Efter "Så ska det låta" kom "Grillad". Programmet som jag hatade förra veckan för att det höll så låg kvalitet och som fått väldigt dåligt kritik i veckan i alla tidningar. Jag tyckte verkligen det var dåligt.

Efter två timmar på Heaven 23 med lite drycker och trevligt sällskap var programmet ikväll helt fantastiskt! Jag skrattade hela tiden! Var det Heaven 23:s fel eller var programmet bättre denna vecka? Jag kanske ska dra till H23 imorgon med, då allting verkar bli så mycket bättre efter ett besök där.

Jag har tvättid imorgon bitti, måste städa lägenheten, måste handla mat, måste styra upp nästa veckas jobb m.m. Jag tror jag börjar dagen på H23 så blir det nog lättare med alla måsten. Ja! Så blir det. Trevligt! Det blir en TREVLIG dag imorgon med. Frukost på Heaven 23! För det var väl atmosfären på stället som fick mig på så trevligt humör. *Hick*

//Micke

Ja, våren alltså. För bara en vecka sedan var det snöstorm och nu är det
runt tio grader varmt och man kan höra, ifall man lyssnar noga, hur det
knakar i träd och buskar när nya skott försöker ta sig ut ur stam och
grenar.

Det är nu som livet börjar igen!

Efter ett halvårs väntan tar sig Sverige samman och sätter fart. "Nu
kommer värmen!" skrek en kvällstidnings löpsedel fram i förra veckan men då var
det svårt att tro på det men när vädret varit så här gott i flera dagar vågar
man nog hoppas.

Snart är det påsk, sedan dröjer det inte länge innan vi får se båtar i
fjärden och knappt hinner vi blinka innan det är full fart på barn på
stranden. Glada skratt, grilldofter, nöjda semesterfirare, hoppfulla konferensgäster med framtiden framför sig. Kan livet vara så mycket bättre?

Det är inte bara jag som blir piggare när värmen kommer utan hela
anläggningen lyfter med personal som helt plötsligt gör saker som inte var
så kul för några månader sedan. Och nej, då menar jag inget hångel mellan kockar och receptionister. Det såg jag inget av idag. Men alla blir gladare!

Och mitt i allt det här var det idag styrelsemöte för Bokenäs ägare. Mötet var i Göteborg och jag vet att de också hade samma underbara väder som vi haft idag. Jag tror att de också blev smittade av solen, värmen och all positiv energi som alla man möter utstrålar. Jag hoppas de tog rätt beslut hela mötet och vem vet, vi kanske får en extra bonus också. Det lär vara populärt nuförtiden har jag läst. Japp! Det tror jag på. Stenhårt. Imorgon blir det shopping. Trots krisen! La Crisis! Gud, vad jag mår bra idag!

//Micke

Jag kör på AK:s tips i förra inlägget och skriver om vädret här i dag. Det är nog lagom passande.

Igår var vädret inte så roligt. Mycket grått och på eftermiddagen kom det regn. Idag har det varit jättefint! Soligt och vackert.

Jag låter detta stå under dagen så hoppas jag att något roligt händer här som jag kan skriva om imorgon. Kanske på temat "Sex och droger" som är populärt. Jag kanske ser någon kock hångla med en hög receptionist imorgon. Då skriver jag om det. Det lovar jag.

//Micke

Nu på onsdag har vår VD Lars Eric styrelsemöte. Förra gången var i december. Han visade då bland annat upp Bokenäs hemsida på en storbildskärm. Den dagens blogginlägg hade "Död, sex och droger" som överskrift. I tisdags var överskriften "Gud vs. Satan". Senare på tisdagen ringde Lars Eric och frågade lite försynt om jag kunde tänka mig att skriva något mer neutralt som överskrift till nästa onsdag då han hade tänkt visa hemsidan igen.

Nu sitter jag här och försöker komma på något som skulle passa till ett styrelsemöte. Då jag lider av någon sorts kronisk verbal diarré har jag svårt för att inte falla in i gamla vanor. Vad ska jag skriva om till på onsdag?

//Micke

favoriter i schlagerfinalen. Efter tre timmars bilkörning i eftermiddags med aktivt lyssnande på kvällens bidrag är resultatet klart redan nu. Så här blir det:

6:e plats. EMD. Baby goodbye
5:e plats. Måns Zelmerlöw. Hope & glory
4:e plats. Sarah Dawn Finer. Moving on
3:e plats. Malena Ernman. La voix
2:a plats. Alcazar. Stay the night
1:a plats. Älsklingen(!). Snälla, snälla

Efter den senaste tidens alla tävlingar, utmärkelser och mässor som Bokenäs har varit inblandat i, borde jag ha ett sinne för detta. Det har ju gått strålande! Eller...?

//Micke

Jag kollar runt axeln flera gånger så ingen ser att jag går in. När jag ser att jag är någorlunda ensam smyger jag in. Väl inne försöker jag dölja ansiktet i jackan så ingen skall känna igen mig. Jag glider längs med väggarna, försöker göra mig så osynlig som möjligt. Vill inte att någon ska se att jag är här inne. Tänk om man träffar på någon man känner. Eller ännu värre, en gäst från Bokenäs! Helt plötsligt ser jag det jag letar efter. Jag griper snabbt tag i det och rör mig mot utgången. I min iver att komma ut från det pinsamma stället glömmer jag nästan att betala innan. Tänk om jag hade glömt det. Då hade ju säkert larmet gått och folk hade samlats kring mig. Alla hade sett att jag varit inne i affären och dessutom trott att jag stal från den. Men jag kommer på mig innan och lägger upp varan till kassörskan. Jag tar fram mina pengar och betalar snabbt. Stoppar ner varan i en medhavd påse. Inte affärens reklampåse. Då hade ju alla sett att jag handlat där. Med snabba steg är jag hemma i tryggheten igen och kan testa min vara i min ensamhet. Den är bra. Jag njuter. Av min omelett.

Man får egentligen inte handla mat på Netto. Jag vet. Men när ett 15-pack ägg kostar tio kronor så måste man. Jag skäms. Förlåt Ica Focus.

//Micke

Vi är på inköpsmässa i Stockholm och kom nu tillbaka till hotellet efter en liten utflykt.

Vi checkade precis in på rummet. Det första jag får se när jag kommer in är det som ligger på sängen. Nya testamentet och två whiskyflaskor bredvid. Ett sorts arrangemang på kudden. Betyder detta något eller är det vanligt att göra sådant här på hotell i Stockholm? Choklad på kudden är ju trevligt. Men whisky på kudden är ju ändå trevligare! 

I kombinationen med Nya testamentet känns det ju inte heller lika syndigt att dricka upp båda flaskorna. Skål!

//Micke 

Som sagt. Man ska gå på en Årets Ametist fest open minded. Allt kan ju hända. Och man ska vara glad för de som vinner. Jag vet. Varför gör jag inte det då? 

Middagen började 19.15. Första bussen tillbaka till stan gick 21.40. Var vi med den? Ja. Kom vi alltså topp 3? Nej. Var jag sur? Ja. Vi pratar inte mer om det. 

Men vi hade jättegoa bordskamrater. Mycket trevliga och sympatiska. De hejade på vår sida. Sa de i alla fall. Kan det bero på att vi mutade dem med var sin spa-weekend om vi vann? Nej, det tror jag inte. De tyckte att vår sida var bäst helt enkelt.

Jag fick också träffa förra årets vinnare. Tammsviks egen Tanja, som ju faktiskt var först med en blogg på sin sida. Mycket skoj att äntligen få träffa henne in real life. Vi berömde varandras bloggar. Smicker blir man ju alltid glad av så det förgyllde kvällen. Trots förlust. Eller delad fjärde plats som alla positiva människor kallade det.

Imorgon bär det av till Utsikten Meetings där vi ska vara med på en mässa med galamiddag på kvällen. Vi hoppas på bättre utdelning bland priserna där. Det är ett hårt liv vi lever nu. Tävlingar, middagar, priser och galor. Åh vad jobbigt!

//Micke

Jag sitter och skriver på tacktalet till imorgon (måndag) kväll när Årets Ametist - bästa hemsida i mötesbranschen kommer att utdelas. Jag räknar kallt med som sämst 3:e placering. Så det behöver vara ett vinnande tal. Ska jag tacka Impera som faktiskt gjort sidan? Ja, det får jag nog göra. Ska jag tacka vänner? Ja, de har ju kommit med åsikter när vi gjorde sidan. Ska jag tacka familjen? Nä, det kanske blir för mycket. Ska jag tacka Gud kanske? Undrar hur många minuter man får på sig?

Eller ok då. Jag skriver inte något tacktal. Det är så många bra hemsidor som är med i finalen så jag tror inte vi blir topp 3. Men jag kan ändå inte släppa tanken på att det faktiskt kan hända. Jag vill känna mig ödmjuk och vara glad att vi gick så långt som vi gjorde även om vi inte kommer topp 3. Men det gör jag inte. Jag är nog inte så ödmjuk.

Därför undrar jag nu om man får gå tidigare från festen om man är bland förlorarna? Tänk er själva hur roligt det kommer vara att sitta kvar bland självgoda vinnare. Hur man ska sitta och spela glad för deras skull. Det kommer bli som en dålig julafton. Alla är så glada för att det är jul och alla får julklappar. Utom du själv. Ska man då sitta och vara glad över alla andras klappar. Nä. Det tror jag inte. Det är nog bäst vi går tidigare. Jag är ingen dålig förlorare. Jag är en fruktansvärd vidrig förlorare.

//Micke

Att vara konsekvent har aldrig varit min melodi. 20 minuter har gått och jag har bytt älskling.

Caroline! Min nya älskling! Eller ja, jag var förälskad i dig redan i Göteborg. Nu är det ren pure love!

//Micke

De är fantastiska!!

Outstanding!

Gillar ni dem inte har ni ingen känsla för bra musik eller god smak. Eller så levde ni inte på 80-talet.

Lili & Susie är ju bara...bara..

Alldeles underbara!

(Och de vann precis över de självgoda BWO. Vi gillar ju inte självgoda människor. Eller ja, beror på vem det gäller. Återkommer i detta ämne inom kort)

//Micke

Med två kompisar på besök har vi haft fullt hus här i vår lilla bungalow i två dagar. Jag lämnade precis av dem vid flygbussen så nu råder lugnet igen. Men vi har haft jätteroligt! Inte gjort speciellt mycket men man har ju som sagt semester.

Alla utom jag. Officiellt alltså. Jag sa innan jag åkte ner att jag ska/måste jobba lite också under semestern. Vilket jag gör också. Emellanåt. Jag förflyttar mig några meter från solstolen och går in och läser mina mail en gång i timmen ungefär. Vissa måste jag svara på med en gång så det gör jag. Då hör kompisarna hur det knackar på tangentbordet och tycker synd om mig för att jag måste jobba så mycket. De frågar om vi ska gå och handla mat. Jag säger att jag tyvärr måste jobba. De springer iväg och handlar och fyller sedan kylskåpet. Jag kunde ju inte komma med och bära eftersom jag måste jobba så mycket.

I de mail jag svarar på försöker jag på ett smidigt sätt få in att jag egentligen har semester men att jag tar mig tid att även jobba. Jag skriver t.ex;

"Ja, möte torsdag nästa vecka funkar fint. Jag är på en snabbsemester i Spanien nu men måste ändå jobba. Ska vi säga klockan 10.00 på torsdag då?"

Då tycker även dem att det är lite synd om mig som måste jobba på min semester. Eftersom det är det jag gör. Jobbar så mycket.

Det kommer bli skitjobbigt att förklara solbrännan när jag kommer tillbaka. Hur har jag egentligen haft tid att få den brännan med så mycket jobb att göra? Obegripligt.

//Micke

Semester för mig innebär att man ska göra så lite som möjligt under så lång tid som möjligt. Men idag har jag ändå lärt mig massor av saker som jag kanske aldrig skulle lärt mig om jag inte haft semester.

Visste ni att man kan använda gamla spislock till krukfat? Jovisst! Bara man sätter möbeltassar under så de inte repar.
Och visste ni att man kan koppla strykjärnets strömsladd till ett grenuttag som går till samma uttag som t.ex. en radio. Då glömmer man inte att stänga av strykjärnet! För så länge som radion låter är ju järnet varmt. Fiffigt. Om man är 100 år och alltid stänger av radion när man lämnar rummet i alla fall. Man kan också tvättta sina bärnstenssmycken i mjölk för att få de riktigt glansiga. Det visste ni minsann inte! Men nu vet ni och behöver inte fundera på det mer.

Jag har också lärt mig att tre års tyskastudier inte har gett mig någon som helst kunskap i språket. Efter att de senaste åren försökt lära mig spanska verkar det som kunskap är något som man faktiskt kan få för mycket av. Ju mer spanska jag lär mig ju mindre tyska kommer jag ihåg.

Hur jag har då kommit fram till dessa fantastiska kunskaper? Jo, man tillbringar dagen med att sitta och dricka kaffe och läsa gamla veckotidningar som grannen lämnat kvar hos oss. I dessa tidningar finns det "Tips och råd" för att underlätta det dagliga livet. Det är där man hittar sådana fantastiska knep.

Ibland lyfter man huvudet från tidningen och lyssnar på förbipasserande. I 90% av fallen är det tyskar som går förbi. Och då fattar man att man inte fattar. Och så här flyter min semester på. En underbar dag fylld med nya kunskaper. Undrar vad morgondagen kan ha för spännande saker till mig?

//Micke