Service eller säkerhet?

Jag åker ner till min sambo och charterparadiset om några timmar. Jag flyger med ett klassiskt charterbolag. Jag har endast bokat flygstol men ändå! Det känns ändå charter. Det är det viktigaste. Jag älskar charterresor och framförallt att titta på de andra charterresenärer.

Och jag är alltid lika fascinerad av flygvärdinnor/stewards jobb och kan inte sluta förundras av dem. Då är jag ändå i stort sett gift med en. Min sambo jobbar som kabinchef ombord på ett flygbolag så jag har fått inside info vad som försiggår i deras hjärnor under flygningar. Mycket intressant. Allt handlar om säkerhet. Säkerhet. Det är deras viktigaste roll ombord. Säkerhet.

Konstigt. Allt jag tänker på ombord är mat och dryck. Och döden. Finns ju inte så mycket annat som cirkulerar omkring en när man flyger. Mat och dryck och ev. krasch. Då är jag glad att kabinpersonalen endast jobbar med ett mål i sikte. Säkerheten = död/krasch. Jippi! En av tre av mina tankar uppfyller deras tankar. Men på något konstigt sätt får man ändå mat och dryck.

Bland det viktigaste i säkerhetstänket är att man under inga omständigheter får använda sina egna hörlurar i flygplanets hörlursutgångar. Nej för guds skull! De skiter i att du har assnygga ipodlurar. Nej. För att planet ska kunna flyga felfritt krävs att du köper deras fula lurar för ca 100 kronor. Sen sitter de i främre gally och tittar på alla resenärer med fula hörlurar som förstört frisyren på dem. Och skrattar åt allihop medans de räknar pengarna de drog in på försäljningen.

Tänk om vi i hotellbranschen skulle göra så. Gästen checkar in. Vi säger; jo, det ingår fria filmkanaler på rummet. Självklart. Ja ha, du ville lyssna på tv:n också. Det kostar 100:- extra. Nej, tyvärr. Du kan inte använda dina egna hörlurar. Vi vet inte exakt vad som händer men du kan inte använda dina egna lurar här på hotellet. Något illa kommer hända då. Kanske. Vågar du testa det och riskera alla andra gästers säkerhet? Vill du ha en smörgås med dig upp på rummet? Säkerhet och service. En hårfin gräns.

Hasta la vista babies!

//Micke